Vårt hus som är byggt 1908 benämns som Inom Vallgraven 42:1 och ligger på adresserna Kungsgatan 9A samt Luntantugatan 2.
Föreningen som förvärvade fastigheten 1987 innefattar 20 lägenheter med bostadsrätt och 2 lokaler med hyresrätt. Den totala boendeytan är ca 1693 kvm och totala lokalytan ca 280 kvm.
Föreningen är både äldre och solid, känd för sin goda grannsämja!
Om Fastigheten
Kungsgatan 9A är ett femvåningshus med vindsvåning och med tillhörande muromgärdad gård. Huset är byggt i nationalromantisk stil med fasad i rödbrunt tegel med inslag av gult och naturstensdetaljer. Fasaden har balkonger, burspråk och gavelpartier uppbyggda i takfallet. Mot Luntantugatan är fasaden, förutom de nybyggda balkongerna, nästan slät.
Bygghistoria
Fastigheten är uppförd 1908 som bostads- och affärshus enligt ritningar av arkitekt C Hj Zetterström. Byggherre var byggfirman Zetterström & Jonsson. Under många år ägdes huset av änkefru Augusta Olsson och hennes dödsbo.
I början av 1950-talet inredde Piano Müller utställnings- och försäljningslokaler här. Firman fanns kvar ännu på 1980-talet. Verksamheterna i bottenvåningen har skiftat men i övrigt har få förändringar gjorts fram till idag.
Företaget Plastic Padding hade sitt kontor här (våning 2) under 1980- och 1990-talen.
Åren 1984-1986 installerades hiss, fönster byttes mot gården och portgång och trapphusen förändrades med nya ytskikt.
Kungsgatan
Namnet Kungsgatan fastställdes sannolikt i samband med stadsplanen 1621. Namnet var en hyllning till Göteborgs grundare Gustav II Adolf, men också efter mönster av Koningstraat i Amsterdam. Kungsgatan i Göteborg är den äldsta gata i Sverige som bevarat detta namn. ”Kungsgatan kallas den gata som är den betydelsefullaste inom stadens murar”, skriver italienaren Battista Alberti, grundläggare av renässansens arkitekturteori. Kungsgatan gjordes också bredare än alla andra gator i samband med de första stadsplanerna.
Vid Kungsgatans början, mellan Otterhällan och Kungshöjd, fanns en av stadens portar som först kallades Västerport eller Lille port. Sedan benämndes den ofta Hållgårdsporten efter bastionen med samma namn och senare mera officiellt Karls port. Den revs 1820.
Att Kungshöjd står stadigt på historisk mark märks på fler sätt. Vid Kungsgatans fot, nere vid Esperantoplatsen ser man resterna av den gamla befästningen, bastionen Carolus Rex, en av tre stadsportar som byggdes för att skydda staden mot inkräktare. Vid bergets norra fot ligger ett annat byggnadshistoriskt intressant hus, det gamla Telegrafhuset vid Kaserntorget. Byggnaden i tegel och natursten har vackra utsmyckningar och är ett av få hus i Jugendstil som finns bevarade i Göteborg.
Det finns förstås mycket att berätta om Kungsgatans historia – allt från garnisonssjukhuset som låg där Kungsgatan 10 ligger idag till alla de affärsverksamheter som har legat och ligger utmed gatans sträckning. En bok som kan rekommenderas för vidare läsning är Göteborgs Hjärta av Sven Gulin.
År 1968 gjordes det gågata av den del av Kungsgatan som sträcker sig mellan hamngatorna. Under stenplattorna installerades värmeslingor som gjorde gatan snö- och isfri året runt. Något liknande fanns vid den tiden på ett ställe i hela landet, utanför ett köpcenter i Västerås.
Luntantugatan
Det finns troligen inget annat gatunamn som det varit så mycket diskussioner om som Luntantugatan. Enligt Carl Sigfrid Lindstam i boken Göteborgs Gatunamn var Luntantu ett värdshus som besöktes av engelska sjömän och av dessa gav den dess namn – London View. Namnet förvanskades sedan till London Town och detta blev så småningom, i folkmun, Luntantu.
Det finns andra teorier om att namnet härrör från garnisonstiden och det kommandorop som användes på redutten (befästningsverket omgivet av vallar) – Luntan till! Alltså ”ge fyr!”.
En tredje teori är att namnet är ett närmast perfekt anagram av orden ”utan tull”.
Det finns alltså många olika förklaringar till det säregna namnet Luntantu och helt visst hittar man fler om man letar. Nedan följer en artikel ur GT som lägger fram ännu fler namnteorier:
fraga_med_manga_svar